Redan innan gårdagens batalj hade Valencia varit kortkåtast av samtliga lag under säsongens europeiska cupspel. Då hjälpte det inte direkt att plocka på sig ett rött och tre gula kort till. Spanjorerna är överhuvudtaget inga angenäma gästgivare, det visste Bremen sedan innan.

Det var ju inte heller så att den bortkomne domaren Martin Atkinson hjälpte till att lugna ner stämningen. För somliga kanske det kommer som en överraskning, men engelska domare kan vara lika dåliga - om inte sämre - än svenska. Det är sant.

Atkinson hittade en av dom billigaste straffarna det här året, när Banegas händer älskade med Pizarros tröja. Sedan fick samma Banega lämna planen, eftersom hans händer hade fått något nytt att älska: Marins ansikte. Inga tv-kameror, men väl en av dom assisterande domarna, uppfattade den smällen.

Mellan dom två uppmärksammade situationerna, och efter, var matchen på väg att tappas totalt. Tråkigt med en sådan domarnivå, eftersom det - faktiskt - inte bara missgynnade Valencia, utan också Bremen.

Tyskarna gjorde för övrigt en strålande match, fram till den billiga straffen, men ju mer orättvist behandlade som spanjorerna (och deras publik) kände sig, desto farligare blev hemmalaget.

“Det var en grym fotbollskväll. Stämningen var helt fantastisk. När du som hemmalag har en skrikande vägg av stöd, då är det inte konstigt att du också med tio man kan göra en riktigt bra insats. Publiken gick igång på varje liten grej, och stod helt bakom sitt lag”, sa Tim Wiese och var lika imponerad, som han själv var imponerande i matchen.

Som en avslutning kan man konstatera att om det känns lite surt att spela 1-1 borta mot Valencia, så har man trots allt gjort det ganska bra.

—

Hamburg fick med sig ett bra result (3-1) hemma mot Anderlecht, som är en sämre motståndare än PSV. Vilket inte betyder att mötet är över, redan nu. Samtidigt ska det i ärlighetens namn inte kunna tappas, speciellt inte eftersom Hamburg under alla sina år i Europa aldrig förlorat ett möte, då man vunnit första matchen med två måls marginal.

Ruud gjorde från snäv vinkel sitt första hemmamål och publiken njöt. Men det var Paolo Guerrero som stod för den mest imponerande bedriften. På något sätt hade han lyckats vinna över sin flygrädsla, och var igår tillbaka i Hamburg efter sin tid i Peru.

—

Även Wolfsburg spelade Europa League, och gjorde det bra, dom också. 1-1 borta mot Rubin Kazan, med en improviserad backlinje, i tolv minus, är imponerande. Misimovic (som verkar vilja återförenas med Magath i Schalke) smekte in kvitteringen i målvaktens vänstra kryss. Kort därefter försökte han lätta in bollen även i det andra krysset, men målvakten var där och tog hjälp av sina bästa vänner.

Allt som allt: klart starka resultat av dom tyska lagen. Och trots att det finns mycket dom kan falla på ännu, så är det ingen överdrift att hävda att alla har skaffat sig en stor chans att gå vidare.

—

Tipset, nu då. (Som ni väntat!)

Motiveringar följer med till den här veckan också. Tankegångar är roligare att läsa än resultat.

Schalke - Stuttgart
En gigantisk fajt, redan ikväll. Om man lägger samman allt, stinker det oavgjort. 2-2

Gladbach - Wolfsburg
Dzeko och Misimovic behöver tid att tina efter äventyret i Ryssland. 2-1

Bochum - Dortmund
Litet derby, mycket känslor. Det lär bli att jobba sockorna av sig, för båda lagen. 1-2

Mainz - Köln
Karnevalerna möts, men blir det virvlande spel? 1-0

Hannover - Frankfurt
Tufft mandomsprov för Slomka och hans vänner. För tufft. 1-2

Hertha - Nürnberg
Modern av alla “sista chansen”-matcher. Hertha måste bara vinna. 2-0

Bayern - Freiburg
Det blir urladdning efter den nerviga kvällen i Florens. 4-1

Hoffenheim - Bremen
Nytändning för Bremen efter Valencias övertändning. 1-3

Leverkusen - Hamburg
Avslutningsvis en gigantisk fajt till. Drömmen om titeln väger tyngst. 2-1

—

En rad, eller två.

Lycka till!

Comments

Franckenstein Ribéry pilade runt som en rosa panter mot lila Fiorentina, hans försvarsagerande höll också seriefigursnivå. Eller vad sägs om att börja knyta sina skor, när Fiorentina ska slå en frispark några meter in på offensiv planhalva - på hans kant dessutom!

Italienarna var inte sena att utnyttja skoknyteriet, Schweinsteiger fick gå ut på kanten och hjälpa Alaba och några moment senare var Jovetic ensam i slottet och kunde enkelt raka in 2-0 (3.50 in i klippet).

Jo, man tackar. Ribéry är en fantastisk fotbollsspelare - åt ett håll.

—

Frågan är om hans flyttdrömmar mojnat nu, efter att Real Madrid åkte ut i åttondel igen. Klart är i alla fall att han ska bestämma sig snart. Stanna i Bayern eller inte?

Van Gaal har två saker att säga om det:

1. Om han flyttar, så flyttar han.

Men:

2. Mot Fiorentina spelade han trots smärtor, och visade att han verkligen vill kämpa för Bayern.

—

En annan kul grej är att David Alaba var den enda i laget som applåderade Van Gaal när tränaren anslöt till samlingen efter matchen.

Men, tro fan att han gillar sin tränare…

—

Paul Breitner, som spelat i Real Madrid, var i studion igår. Innan match förklarade han att det värsta av det värsta av det värsta vore om Barcelona spelade CL-final utan Real. Självklart ett slag under bältet.

Intressant nog är ett liknande scenario möjligt också i Europa League. Finalen spelas som bekant i Hamburg - och rivalerna Werder Bremen hänger fortfarande med…

—

Men även om Bremen är ett utomordentligt cuplag, så blir det tufft motstånd ikväll - Valencia.

Dock kan ju tyskarna förlita sig på hur vinden blåser: dom spanska lagen gör inte fantastiskt ifrån sig i Europa, dessutom har Bremen redan krossat Bilbao på bortaplan och så slog ju Wolfsburg ut Villarreal. Ännu något som blåser rätt: Bremen börjar på bortaplan. “Överlever” man där, så är det ju vida känt att det är få lag som står emot ett bremenskt bombardemang.

—

Hamburg hoppas i sin tur på att undvika att göra en “Real Madrid”. Hemmamatch mot Anderlecht och Jansen, Elia och van Nistelrooy är alla sugna på att sätta prägel på matchen. Även om Edgar Davids i en intervju varnar Labbadia för Ruud: “Gör honom inte delaktig i själva spelet. Han ska bara spela fotboll i straffområdet.”

…detta efter att Ruud förklarat att han i Hamburg vill spela mer fotboll, och vara med i själva speluppbyggnaden också. Haha.

—

Till sist är det Wolfsburg som åker till Kazan. Låter tufft, är säkert det också, men även här känns det som att det finns en god chans till avancemang. Tyskarna saknar Grafite och Barzagli på grund av skador, men har ganska dugliga spelare därframme ändå - dessutom är ju inte Martins världens nedköp.

—

I Hamburg fortsätter för övrigt en tråkig följetong, den om Jerome Boateng.

Han och Bruno Labbadia kommer inte riktigt överens, så att säga. Rozehnal har fått gå före i kön (lite märkligt är det allt) och Boateng har fått ägna sig åt att spela högerback, när han nu fått spela (har varit småskadad en del också). Detta gör att den unga talangen inte är helt entusiastiskt inställd till att skriva på nytt kontrakt.

Detta gör också att röster börjar höjas om hur Labbadia egentligen sköter sitt lag. Förutom att man kanske går miste om en av Tysklands bästa försvarare, på grund av en spelare som Rozehnal, så gjorde till exempel Trochowski (efter en tung formsvacka) några riktigt fina matcher, innan han utan förklaring sattes på bänken senast mot Hertha.

Vad som händer? Vem som lämnar i slutet av säsongen? Ja, vi får väl vänta och se.

Comments

Det är klart att man får vara missnöjd med ett domarmisstag som Övrebös, det är klart att man fortfarande, även om det inte hände igår, får vara sur över det.

Men om man utifrån det hävdar att Fiorentina “förtjänade” att gå vidare, då tycker jag att man är ute på tunn is. För även om italienarna skaffade sig ett totalt överläge tre gånger (!) i matchen, även om det krämades på för både premiärminister och fosterland, även om Fiorentina spelade en av dom största matcherna i klubbens historia, med deras hjärtan på tröjärmarna - så fanns det absolut inget kvar att hämta efter att Robben gjort sitt drömmål.

Bayern vacklade och gjorde ingen fantastisk match, det var lätt att se. Men efter den sextiofjärde minuten hade Fiorentina egentligen inte ett enda riktigt anfall - okej, kanske ett, som Gilardino onödigt avslutade i mål efter att en korrekt offsideavblåsning fått spelet att stanna av. Istället var det faktiskt tyskarna som dominerade och ärligt talat var det ju närmare 3-3 än 4-2 - även om nervositeten inte gärna höll med.

Så min stilla undran är (utan att ta ifrån Fiorentina sin vackra insats): om man ska “förtjäna” att gå vidare, krävs det inte en lite tyngre slutpress? Får man verkligen hänga med huvudena sista tjugofem då?

—

Nog om det. Vi måste ju hylla David Alaba.

Det går inte att göra det nog heller. För här har vi:

1. En sjuttonårig kille
2. Som gör sin allra första match från start i A-laget.
3. Och inte på favoritpositionen heller(Alaba trivs bäst på mittfältet, men Van Gaal har sagt: “Han är en vänsterback, även om han inte vet om det själv.”)

Allt det där hade varit fräckt nog, men nu kommer det värsta:

4. Han gör det i en avgörande CL-åttondel borta mot Fiorentina.
5. Han gör det bakom den defensivt starka Franck Ribéry.

Fast, nej, värst av allt är:

6. Han gör det riktigt bra och har - faktiskt - mest bollkontakt av alla spelare på plan.

—

Rankingmässigt var det ju inte helt fel att Fiorentina åkte ut, eftersom det är det laget som samlat in överlägset mest poäng av dom italienska lagen. Man kan säga redan nu, att det är ett av dom lag som gjort absolut bäst ifrån sig i Europa utifrån sina förutsättningar. Riktigt starkt.

Men eftersom dom nu är ute så hålls snittet under kontroll…

—

Förutom Alaba förtjänar också Bayerns kampvilja beröm. Precis som i Turin var man nere och ute, men vände och klamrade sig än en gång kvar i turneringen. Det kanske är något som bådar gott?

Annars var det väl lite sisådär. Butt var både himmel och helvete och Van Buyten kan (om han vill) läsa det här på sueddeutsche.de: “kom försent vid första baklängesmålet, kom försent vid andra baklängesmålet, kom försent vid tredje baklängesmålet”. Dessutom fick ju Mario Gomez tidigt byta (lär bli borta två-tre veckor) och så fick Schweinsteiger se gult, vilket betyder att han är borta i första kvartsfinalen.

—

Men det betyder ingenting just nu, och vissa krönikörer hittar riktigt stora grejer i det här avancemanget. Som att Van Gaal har en plan.

Till skillnad från Klinsmann, då.

Comments

En strålande vårvinterdag i Berlin. Blå himmel, folk på uteserveringar, fåglar som kvittrar, allt det där…

Det är nya tider också i Bundesliga, den fullkomligt exploderar av ungdomar. Ett exempel på det är att när Schalke spelar gamla mot unga på träningen, så får Manuel Neuer, 23, spela med dom gamla!

Ett annat exempel är Bayern München.

—

Martin Demichelis fick brysk behandling av Ballack i träningslandskampen häromveckan, det betyder att ett frågetecken är utbytt mot ett annat.

Från: Kommer Demichelis tabba sig idag igen? Till: Vem ska ta den sista platsen i Bayerns backlinje?

Sedan tidigare har vi världens bäste Lahm, den snabbt tillfrisknade Van Buyten och Holger Badstuber, 20, som naglat sig fast i startelvan.

Badstuber flyttar ikväll in i mitten och lämnar därför en ytterbacksplats (Lahm kan ju spela på båda) vakant.

Diego Contento, 19, är den som visat sig mest sugen. Han fick hoppa in i första mötet mot Fiorentina och spelade efter det tre matcher från start i ligan, senast mot Köln gjorde han det mycket bra - tills en skada satte stopp för det roliga.

Nu står det istället mellan:

Hamit Altintop
Danijel Pranjic
och David Alaba, 17 år, 10 månader, 13 dagar.

—

Det är viktiga månader och dagar, i vilket fall för historikerna. Alaba blev efter sitt inhopp mot Köln i lördags Bayerns yngste spelare i Bundesliga någonsin. Sedan tidigare har han också gjort ett inhopp i en cupmatch - också det historiskt.

Pappa är musiker från Nigera och mamma är skönhetsdrottning från Filippinerna, själv är Alaba född och uppvuxen i Österrike och kallar sig själv en äkta “Wiener”. Det har redan blivit tre matcher för Österrikes A-landslag, och självklart var han historiskt ung, även där.

Assisterande tränaren Hermann Gerland (som också tar hand om andralaget) menar på att supertalangen (befogat ord, kan jag tycka) kan spela på ungefär alla positioner, och Van Gaal säger så här: “Alaba är inte bra, han är mycket bra”.

—

Men hur f-n slutar det ikväll då?

Fiorentina släpper in mål på löpande band, gör några också. Bayern gör mål på löpande band, släpper in några också.

Så, (och mer än det här vill jag inte säga) kan vi lära oss något av gamla resultat blir det:

En spännande och målrik klassiker.

Comments

FIFA applåderar Övrebö och grabbarna och uppmuntrar även i fortsättningen matchavgöranden i “Bayern-Fiorentina”-stil.

“Teknologin måste hållas utanför spelet. Det speciella är människorna, och till dom hör också deras fel”, säger generalsekretaren Jerome Valcke, som i dagarna (med ridderligt mod) än en gång hindrat målkameror och chip i bollarna att nästla sig in vår älskade sport.

Till viss del får man väl förstå den romantiska hållningen, men samtidigt blir det för varje år mer och mer tydligt att spelarna ligger på en klart högre nivå än domarna. Eller åtminstone att det är så som Van Gaal säger, att vissa saker nu går för snabbt för att ses med blotta ögat…

…men: “Den mänskliga aspekten är grundläggande för den här sporten. Dom stora händelserna - vilka dom än är - skrivs in i historien och får supportrarna att prata”, fortsatte Wales representant, innan Irlands dito spädde på: “Vi var alla överens om att teknologi inte ska blandas in i fotbollen, eftersom vi vill att fotbollen förblir mänsklig, det är det som gör den så fantastisk. Fansen pratar om dessa matcher igen och igen, och återupplever dom…”

—

Säger alltså Irlands kille på plats!

Sportsligt så man baxnar. Men jag förstår inte riktigt. Menar han verkligen att människorna på Irland är glada över att Henry tog med hands och blåste dom på ett VM? Är det sådana mänskliga beslut som gör fotbollen så fantastisk? Unnar han verkligen ett annat land samma öde?

Eller vad säger ni, Fiorentina-anhängare - hur kul är det egentligen att återuppleva Kloses offsidemål?

…jag menar, inte ens Bayerns fans tycker det är så värst roligt.

—

Självklart ska det “mänskliga” stanna kvar i fotbollen, och okej - exemplen ovanför är väl inte hundraprocentiga när vi talar om målkameror.

Men om vi nu har teknologi nog att kunna städa bort några av dom största misstagen (till exempel enkelt kunna avgöra om en boll är inne eller inte) - är det inte urbota dumt att inte använda den?

Om mållinjen i framtiden är exakt, skulle verkligen fotbollen bli omänsklig?

—

Van Gaal håller som sagt inte med, dessutom har han - helt i linje med sin person - utformat sina egna lösningar.

Här är dom fem punkter Bayerns tränare vill införa, för en fotboll med mindre fel, men med mer skönhet.

1. Reglerna måste bli tydligare
Syftar främst på offside-regeln och tolkningarna om spelare som “inte påverkar spelet”. Annars är ju till exempel handsregeln såpass luddig, att den ser olika ut i var mans ögon.

2. Ta bort “linjedomarna”, kör med två domare på plan
En domare på vardera planhalvan, som i basket eller ishockey, som på så vis kan uppfatta fler saker. Dessutom kontakt med en tredje domare som sitter vid en dator. Genom en signal till plandomarnas klocka får dom veta när det till exempel är offside.

3. Elektroniska linjer och chip i bollen
Så att man alltid vet om bollen är inne eller ute. “Det är vansinnigt att man inte använder den här teknologin”, tycker Van Gaal.

4. “Gladiatorspel”
Inte för att dom andra punkterna är ointressanta, men här kommer den mest intressanta. Slutar en avgörande match oavgjort ska den inte avgöras genom straffläggning. Istället för att låta en match mellan två lag avgöras av enskilda spelare, så ska det istället spelas en förlängning, där det var femte minut tas bort en spelare från varje lag. I 95:e minuten blir det alltså spel 10 mot 10 och så vidare…

Spelare plockas bort tills den 120:e minuten (5 mot 5), därefter avgörs matchen med Golden Goal.

5. Inspark istället för inkast
Skulle gynna det spelförande laget, och missgynna det spelförstörande.

—

Vad säger ni? Går ni igång på holländarnas idéer?

Comments

…Podolski gör mål efter 1425 mållösa minuter och Leverkusen förlorar sin första match för säsongen.

Ännu mer symboliskt - på något sätt - att det förlösande målet kom mot just Bayern och att den hyllade Sami Hyypiä gjorde en riktig plattmatch, och allt får ta på sig en stor del av förlusten.

Det kan svänga snabbt i den här branschen.

—

Kolla bara på St. Pauli.

Kultklubben firar 100 år och har kunnat göra det med den äran, tvåa efter höstsäsongen och med fyra raka segrar började vårsäsongen ännu bättre. När man nyligen ställdes mot Kaiserslautern hade man chans att ta täten i 2. Bundesliga.

Men efter en klar förlust (0-3) pekar plötsligt allt neråt. I nästföljande omgång blev man slagna hemma på Millerntor med 1-0 av jagande Bielefeld och idag blev det förlust borta mot hundrafemtiårsjubilerande 1860 München - trots att man spelade med en man mer sedan matchens åttonde minut.

Det unga laget har hux flux fallit ihop och kan nu bara trånande blicka uppåt, åtta poäng efter ledande Kaiserslautern och redan fyra poäng efter svårartat toppformade Augsburg. Lagen under befinner sig närmare och om Bielefeld vinner morgondagens hemmamatch mot Karlsruhe blir det trångt på kvalplatsen, då är det bara målskillnad som räddar St. Pauli från att vara nere på den icke åtråvärda fjärdeplatsen.

“Nu måste vi upp ur Tårarnas dal”, sa uppskattade tränaren Holger Stanislawski efter matchen.

—

Mainz burkinabe Aristide Bancé fortsatte på den av Zidan inslagna drömmålsvägen - igår gjorde Dortmunds dribbelkung lite vad han ville, idag blev Hoffenheim lämnade poänglösa efter en vacker soloräd.

Årets tränare (av mig utsedd) Thomas Tuchel fortsatte således på den av honom själv inslagna framgångsvägen. Lilla Mainz har inte börjat tappa, istället har ett av ligans starkaste hemmalag också börjat vinna på bortaplan - vilket innebär att man skrapat ihop lika många poäng som Stuttgart, och fler än mästarna Wolfsburg och dagens motståndare Hoffenheim.

Om det inte är imponerande, så säg.

—

Det stormar i målvaktsfrågan. Folk ställer sig i läger (”pro” eller “contra” Adler) och kastar ord hit och dit. Och även om Löws förstemålvakt inte fick någon vidare hjälp av sina försvarare, så såg han långt ifrån världsklass ut, när hans Leverkusen förlorade med 3-2 mot Nürnberg.

Då var det roligare att läsa en intervju med den andre, som förklarade att frågan “Vem tröstar Neuer?” inte behöver besvaras - för han är psykiskt stabil, vet vad han kan och behöver inte tröstas, inte ens av Magath.

Fast även om tränaren inte behöver trösta, så skadade inte hans uppmuntrande uttalande om att Neuer är Schalkes viktigaste spelare. Målvakten känner sig, fullt förståeligt, barnsligt glad över att ha en sådan position i hans hjärtas klubb, där han nu varit i 19 år.

Och där han alltså började sin karriär redan som fyraåring, med spel i den så kallade “Pampersligan”. Eftersom uråldriga regler gäller i fotboll - den nya är en tönt, tönten måste stå i mål - fick han ställa sig mellan stolparna, och där är han kvar. En ganska fantastisk resa: i samma färg, från töntblöja till derbykapten.

Frågan är bara - med allt detta tjöt om Adler och Neuer - hur borträknad Wiese egentligen känner sig.

—

Eric Maxim Choupo-Motings pappa är nog glad idag.

Nürnbergs tvåmålsskytt är utlånad från Hamburg, som enligt rykten fått nog av hans pappa, tillhörande det fanatiska fotbollspappa-släktet. Det sägs att pappan åkte med under sommarens träningsläger och försökte gnälla sig till speltid för sonen. Vi kan ju säga såhär: han tyckte inte att värvningen av Berg var en särskilt god affär.

Choupo-Moting har dock haft svårt att övertyga sig till speltid också i Nürnberg och utlåningen har inte var en succé. Men man måste ge den unga anfallaren en sak - när han gör mål, gör han inte mål mot vilka lag som helst: ett mot Bayern, två mot Bayer. Och kanske lossnar det nu?

Värt att nämna är även att Nürnbergs tredje mål gjordes av ett lån från Hamburg (Mickael Tavares).

—

Kul att många tippade trots att man var “tvungen” att motivera.

Kovve tog hem det: sex rätt, varav två exakta och full koll på att Nürnberg skulle skrälla. Vi gratulerar och frågar, som vanligt, vad ska du göra med äran?

Comments

Lukas Podolski. Självklart. Alltid omsusad som få – ännu mer på sista tiden. Inga mål i Köln, sedan plussade han på eländet med att vara dålig också i landslaget (!) och avslutade med att bråka med en reporter.

Ur balans? Eller så är det bara så prinsen fungerar.

Han började matchen mot Bayern med att skälla ut assisterande domaren efter noter, fortsatte med att få ribban att sjunga efter ett dunderskott och sedan var det dags att höra nätet rassla: det spelade ingen roll var Hans-Jörg-Butt stod, eller var skottet hamnade – Poldis stenhårda frispark skulle bara in.

Och sedan pekade han på klubbmärket och visade var han hör hemma, helt i linje med dom senaste uttalanden: ”Jag är till hundra procent i rätt klubb.”

—

Vilken match det var!

Köln gick in till andra halvlek med 1-0 i ryggen och bestämde sig för att lägga sig ner, rakt på rygg, elva man i försvaret, blunda, rensa och hoppas på det bästa.

Så det tog en kvart och så stod det 1-1 och målskytten Schweinsteiger tänkte nog för sig själv, äntligen är den här aluminiumfarsen över. Men skräddaren sade nej - bara några minuter senare träffade Schweini ribban, igen…

…och innan matchen var över hade Podolski placerat in bollen i mål, bara för att bli avblåst för offside, och så hade Ribery prickat stolpen.

Hetsigt värre, toppen lever och så gratulerar vi David Alaba som med sitt inhopp blev, om jag inte tar fel, den yngsta spelaren någonsin att spela för Bayern München i Bundesliga.

—

Schalke tog kål på Frankfurt (4-1) för att dom:

1. Är välorganiserade
2. Tar vara på sina fasta situationer
3. Vet hur man kontrar

Löw satt på läktaren och var efter första halvlek mycket nöjd med Neuer och Westermann. Är det meningen att Adler ska känna sig hotad nu?

—

Hannover vann TV-pucken sextiotre minuter in i bortamatchen mot Freiburg. Nej, jag syftar inte på att frivilliga var tvungna att skotta snö från plan för att det ens skulle bli spel - utan att Elsons underbara curlare i krysset fick hela laget, inklusive bänken, att fira som galningar.

Självklart straffade det sig och Freiburg kvitterade kort efteråt, innan Hannover än en gång gick upp i ledning. En ledning dom höll matchen ut. Vilket betyder att:

1. Hannover vann sin första match sedan Robert Enkes självmord
2. Slomka tog sin första vinst som tränare
3. Hannover är uppe på “säker” mark

—

Om Hertha ens ska ha en chans på “säker” mark, eller åtminstone kval, så får allt Friedrich sluta med att sära så mycket på benen…

Lagkaptenen blev tunnlad inför ett mål i matchen mot Hoffenheim förra veckan och idag mot Hamburg hände det igen. Slutresultatet 1-0 betyder fortsatt huvudvärk i huvudstan.

—

Wolfsburg hade enorma problem i första halvlek mot Bochum, men absolut inga problem i andra. 0-1 blev 4-1 och Dzeko firade två mål (på riktigt den här gången).

—

Till sist kan man höja på ögonbrynen åt att Alexander Hleb blev belönad med en hel match idag. Detta efter att ha gått ut i pressen och berättat att det inte finns en chans i helvetet att han spelar i Stuttgart nästa säsong, eller rättare sagt bedömde han sin fortsättning som möjlig till sisådär “noll procent”.

Men det började bra och vitryssen spelade fram till Pogrebnjaks ledningsmål. Det fortsatte till och med ännu bättre för Stuttgart när Abdennour (som visst fick starta ändå) hävde offsiden i anfallet som slutade med att Khedira dunkade in 2-0 med pannan.

Innan Bremen var Bremen ännu en gång, bytte ut en försvarare och en mittfältare och slängde in anfallarna Hugo Almeida och Markus Rosenberg. Tro det eller ej, men det funkade! Rosi var väl inte särskilt lyckosam men Almeida gjorde mål och sedan trixade Marin, sådär fint som bara han kan, och föll, sådär lätt som bara han kan…

Frings satte straffen och matchen slutade 2-2.

Svettigt värre.

—

I matchen mellan mycket lagkänsla (Podolski) och något mindre (Hleb) måste man väl säga att det blev oavgjort, va?

Vad nu det skulle betyda/ha för betydelse…

Comments

Fick igår reda på att min flickvän är en avlägsen släkting till sjörövaren Klaus Störtebeker (en ära hon väl visserligen delar med halva Nordtyskland).

Störtebeker är killen med ungefär världens bästa legend: för ungefär sexhundra år sedan härjade han runt här i haven och retade Hansan, tills han en dag blev tillfångatagen och dömd till döden. När han stod på rad framför bödeln tillsammans med över sjuttio av hans kompanjoner slöt han en deal med Hamburgs borgmästare - alla av hans kompanjoner, som Störtebekers kropp gick förbi efter att han blivit av med huvudet, skulle få leva.

Huvudet åkte av och Störtebekers kropp började promenera, han hann förbi elva (!) av sina sjörövarkamrater innan bödeln (som fick betalt per huvud) hade fått nog och fällde kroppen till marken.

—

Vad jag ville säga med det, tja…

…att jag hoppas att dom fördömda elvorna som ställs på plan idag klarar sig bättre än Störtebekers elva.

Hamburgs borgmästare hade nämligen inte mycket för sjörövarens uppvisning (eller för att hålla sitt ord), och lät den räddade elvan gå i döden trots allt.

—

Tipset då. Den här gången spetsar vi till det lite mer: det krävs motiveringar. Så förutom att man helt enkelt kan tippa rätt, eller till och med exakt rätt - så kan man nu också skaffa sig stilpoäng.

Dessutom blir det ett trevligare kommentarsfält.

—

Köln - Bayern
En halvskadad Podolski oroar (!) den ungdomliga osäkerheten i Bayerns försvar (Badstuber, Contento) medan Müller och Gomez får det tufft mot ett av dom mest sevärda mittbacksparen i ligan: Geromel och Mohamad. Bra drag med mycket hjärta - som dock krossas i slutet. 1-2

Bremen - Stuttgart
Om Bargfrede (litet frågetecken) är tillbaka i hemmalaget, vet ni vad det betyder: killen har spelat 17 matcher från start i år och Bremen har inte förlorat en enda. Cacau lär försöka störa, men Schaaf vilar syndabocken(backen) Abdennour - så någon öppen gata kommer han nog inte få. 3-1

Hamburg - Hertha
Kan egentligen bara sluta på ett sätt. Jumbon var på vippen att sparka tränaren i veckan och det misströstas eftersom man har missat flera goda chanser att ta ikapp. Det här är inte en av dom. Speciellt inte med en spel- och målsugen van Nistelrooy i motståndarlaget. 2-0

Frankfurt - Schalke
Bollen kommer få flyga en hel del - tur då att Kuranyi gillar att nicka. Jag tror tråkigt nog på tufft spel och oavgjort. 1-1

Freiburg - Hannover
Vilken chans! För båda! Ya Konan är tillbaka i bortalaget och bildar förmodligen ett elfenbenskt anfallspar med Arouna Koné. Dom avgör. 1-3

Wolfsburg - Bochum
Bortalaget har inte förlorat på ett himla tag nu, men nu när Concha har feber är det väl dags, haha. Grafite är hemkommen från sitt äventyr med brasselandslaget och känner sig oövervinnelig. 4-0

Dortmund - Gladbach
Borussia mot Borussia och Sebastian Kehl, Borussia nr 1, spelar. Det kan väl inte gå fel? 2-0

Nürnberg - Leverkusen
Bayern-light fällde Bayern för ett tag sedan, ska dom fälla ännu en bjässe? Nja, Leverkusen kör fast i inledningen, men slänger sedan in Renato Augusto och så fortsätter man att hänga på i toppen. 0-1

Hoffenheim - Mainz
Kan sluta hursomhelst - Per Nilsson spelar. Efter lite om och men leder han sitt lag till seger. 2-1

—

Som sagt, en rad eller två om varje match, för stilpoäng. Jag förväntar mig till exempel att Bargfrede, Ya Konan och Renato Augusto kommer att hjälpa mig med det.

Lycka till!

Comments

Lika lite som man kan lita på en träningsmatch - lika lite kan man lita på en landslagspublik. Tysklands fans hade som vanligt lätt att visa missnöje, Portugal blev utbuade hemma trots vinst med 2-0 mot Kina, fransmännen gick tydligen igång rejält - på Spanien! - och i Sverige tycker man (trots vinst…) att det vore bäst att skita i EM-kvalet: vi har ju ingen offensiv och spelar ju så dåligt ändå.

Tur då att man kan lita på Europas trognaste publik: SportBild skriver att Dortmund i snitt drar 76,030 åskådare.

Visserligen har både Barcelona (80,075) och Real Madrid (76,317) fler - men på Westfalenstadion (Signal Iduna Park) spelar inte världens bästa spelare, där spelas det inte om ligatiteln vareviga år och där sitter inte turister från hela världen som pantsatt sin familj för att se Christiano Ronaldo.

Vi vet ju redan att Bundesliga har klart bäst publiksnitt i Europa, men smått imponerande är det ju ändå att årets katastroflag Hertha (42,600) har bättre publiksnitt än Chelsea (41,457), och dessutom bättre än både Roma (38,862) och Lazio (inte med bland topp 30) - känn på den Marcus Birro!

—

Annars uppehåller jag mig gärna lite till vid det tyska landslaget.

Tre största frågorna (enligt mig) efter matchen mot Argentina:

1. Hur ska laget spela? Att spela 4-2-3-1 är logiskt om man ser till att Tyskland i rasande fart producerar högklassiga mittfältare, men logiken sviktar när man ser hur det funkar i praktiken. Många vill gå tillbaka till 4-4-2.

2. Hur ska Löw ställa upp backlinjen? Inte för att vara taski’ - men Tasci håller inte för startelvan. Även Boateng var darrig i onsdags. Orkar Löw stå emot folket som skriker efter Hummels? Är han ens redo?

3. Hur ska man få ut det mesta av Ballack och Schweinsteiger? Testet med att låta dom spela bredvid varann föll inte särskilt väl ut. Antingen försöker man att få det att funka, även om tiden är knapp. Eller så håller man stenhårt tummarna för att Rolfes snart blir frisk (eller återkallar Frings).

I vilket fall behövs det en mittfältare som inte vill göra allting, på en gång, hela tiden.

—

Även om det fortfarande pågår diskussioner om vem som ska stå av Adler och Neuer får man anse den frågan som avklarad.

René Adler måste stå.

Har Löw bestämt sig ska inte en misstajmad utrusning kunna ändra på beslutet. Det vore grovt tjänstefel att först ge en målvakt det viktigaste av allt (förtroende) för att sedan, lika snabbt, ångra sig och ge det till någon annan.

Det finns ju också, som jag redan nämnt, viktigare frågor för förbundskaptenen att ägna sig åt.

Detsamma gäller egentligen anfallarna. Det skapades bara två okej målchanser (båda Cacau) under hela matchen - men vi vet vad dom kan och hur ska Klose (denna dribblingsfantom) egentligen skapa något när han bara fick springa och möta bollen med en argentinsk köttare i ryggen?

Fungerar vare sig backlinjen eller mittfältet är det svårt att vara anfallare, speciellt om man möter ultradefensiva Argentina.

—

Så, min startelva efter att ha dragit förhastade slutsatser:

Adler
Boateng - Mertesacker - Westermann/Hummels - Lahm
Rolfes - Ballack
Schweinsteiger - Özil - Jansen
Gomez/Kuranyi

Men… det tyska folket tycker annorlunda.

Comments

Nåja, tänker ni, Argentina vann ju faktiskt med 1-0 och jag vill gärna se målet! Men jag kan förklara: Di Maria la en fin boll i djupet, Mertesacker var trög, Adler tajmade sin utrusning fel och Higuain kunde rulla in bollen i öppet mål.

Mannomann! När Löw väl väljer ut sin förstemålvakt för att bespara sig själv nattliga grubblerier och för att förhindra överambitiösa målvaktsingripanden - då sticker Adler iväg och cyklar på det där sättet.

Annars var det faktiskt Maradonas gäng som drog ner på farten till ungefär noll, kanske var det jobbigt att spela i tröjor som krympt i tvätten.

Jag vet att det var naivt att vänta sig så mycket mer från en simpel träningsmatch, men fan, jag går i fällan varje gång.

Comments